Projekt

2024

Hyggesfria alternativ till föryngring av tallskog i Norrbottens inland
Fredrik Asp, Stenungsund

Nutrient Optimization Fertilization: Can the enhanced forest nutrition and production be sustained.
Hyungwoo Lim, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Umeå

Ett landskapsperspektiv för framtidens skogsskötsel
Johannes Larson, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Umeå

Tree branch turnover: an overlooked component in forest carbon accounting
Gwang-Jung Kim, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Uppsala

Undersökning av skillnader i skadeprofil mellan varianter av törskatesvamp och utveckling av AI-modell för detektering.
Kari Hyll, Skogforsk, Uppsala

Enhancing Air Quality and Energy Efficiency with Wooden Material:
A Case study in Northen Sweden

Bokai Liu, Umeå Universitet

2023

Nya terminalsystem för säkrare och effektivare försörjningskedjor av skogsbränsle
Skog.doktor Raul Fernandez Lacruz, SkogForsk, Sävar

Do tree seedlings acquire N directly via biological fixation ?
Postdoktor Stefan Hupperts och professor Michael Gundale, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Umeå

Tillväxt och klimat i de norrländska skogarna under 100 år
Doktorand Magdalena Fassl, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Umeå

2022

Bridging the gap between fundamental research on lignin and industrial sustainability.
PhD Student Ioanna Sapouna, KTH, Stockholm

2021

Använder bastborrar ljud för att attrahera eller avskräcka andra bastborrar
Fil.doktor Erika Wallin, Mittuniversitetet, Sundsvall

Studie av överlevnad och utveckling hos skogsplantor med respektive utan skydd av stängsel i Alsen, Jämtland
Karl-Evert Mosten, Uppsala och Richard Mosten, Danderyd

2020

To what extent can living Phlebiobsis be found at stump treatment in practice.
Docent Jonas Rönnberg och fil.doktor Patrick Sherwood, Sveriges lantbruksuniversitet(SLU), Alnarp

Analys av antennrespons hos barkborrar med GS-MS-EAD
Fil.doktor Joakim Bång, Mittuniversitetet, Sundsvall

2019

Förstudie av pilotprojektanläggning för grafenkomposit (som intiktas på tillvaratagande av ligninet i skogsråvaran)
Malin Alpsten och Anna Carlsson, Bright Prototypes AB, Bromma

Naturlig föryngring och skötsel av björk i mellersta och norra Sverige
Doktorand Felicia Dahlgren Lidman, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå


2018

Studier av återväxt efter olika föryngringsåtgärder och partiella avverkningar på frostlänta marker inom det jämtländska silurområdet.
Skog Dr Göran Hallsby, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå


2017

Planteringspunktens betydelse vid långsiktig utvärdering av tillväxt och överlevnad på tall och gran i Norrland
Adam Klingberg och Johan Westin, Skogforsk, Sävar

New approaches to the prevention of fungal disease in young trees inspired by beneficial soil bacteria
Lauren S McKee, Division of Glycoscience, School of Biotechnology, KTH, Stockholm


2015

Utveckling av utbildningslaboratorium för fjärranalys av skog med modern teknik
Tekn doktor Mattias Nyström och jägmästare Jonas Bohlin, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Förstärkning av skogsplantors försvarsförmåga genom miljövänlig behandling av frön och unga plantor
Tekn doktor Cecilia Laurell och docent Anna Ohlsson, KTH, AlbaNova Universitetscenter, Stockholm


2013

Älgens födobeteende i ett riskfyllt landskap
Doktorand Ellinor Sahlén, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och North Carolina State University, USA

Bedömning av risken för ökade härjningar av skadedjur i granbestånd vid förändring av klimatet
Doktor Anouschka Hof, Umeå universitet


2012

Utveckling av stickprovsmetodik för gallringsuppföljning
Docent Anna Hedström Ringvall och biträdande professor Ola Lindroos, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Den praktiska betydelsen av sporkontaminationer av rotticka”
Doktorand Anna Gunulf och biträdande professor Jonas Rönnberg, institutionen för sydsvensk skogsforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp


2011

Undersökning av svärmningstider m.m. för granbarkborrar inom nuvarande bekämpningsområde i Jämtlands och Västernorrlands län
Skogsstyrelsens barkborregupp, Anna Marntell, Sundsvall och Maria Strand, Bräckeforskning, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp


2010

Identifiering av rotröta i träd med hjälp av akustiska metoder
Claes Sturesson och Jonas Rönnberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp samt Maria Sandsten, Hans Persson och Andreas Jakobsson, Lunds Tekniska Högskola


2009

Återhämtningsförmågan hos tallplantor vid simulerat snytbaggegnag och multipel miljöstress
Skog doktor Göran Hallsby, fil doktor Anders Jäderlund och professor Marie-Charlotte Nilsson-Hegetorn, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Examensarbeten om entreprenörers och anställdas arbetsvillkor och kompetensförsörjning i skogsbrukets skogsvårdsarbete
Professor Iwan Wästerlund och professor emeritus
Bengt Ager, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå


2008

Förbehandling av unga barrträdsplantor för en bra start på livet i det fria
Docent Torkel Berglund, fil dr Anna Ohlsson, KTH, AlbaNova Universitetscentrum, Bioteknologi, Stockholm


2007

Undersökning av bättre naturlig föryngring och skonsammare markberedning på lavmark
Skog D Christer Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Siljansfors fösökspark, Mora

Jämförande undersökning av extraktivämnesinnehåll i ved av contorta- och svensk tall i äldre bestånd.
Professor Björn Elfving och forskare Tommy Mörling, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå

Delfinansierad kartläggning av virulens hos rotticka (som orsakar granens rotröta)
Docent Åke Olson, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala


2006

Askåterföring och skogsproduktion – anläggning av fältförsök i Norrland
Staffan Jacobson, Ulf Sikström, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala

Finns det en kemisk förklaring till varför miniplantan inte blir angripen av snytbaggar?
Professor Anna-Karin Borg-Karlsson, KTH, Inst. för kemi, grp för ekologisk kemi, Stockholm professor Bo Långström, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsentomologi, Uppsala

Naturprodukter som växtskydd mot klövviltsbetning
Docent Kerstin Sunnerheim, Inst. för Naturvetenskap, Mittuniversitetet, Brunflo professor Roger Bergström, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala


2005

Anläggning av föryngringsförsök med olika markberedningsmetoder i Härjedalen
Skog D Christer Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Siljansfors fösökspark, Mora

Unravelling the genes underlying QTLs for wood quality and frost hardiness through a functional map in Scots pine
Assistant professor Rosario García Gil, bitr professor Anders Fries, Inst för skogl. genetik och växtfysiologi, SLU, Umeå

Multifunktionell impregnering av gran med Linotech-processen: En skola för examensarbete
Professor Urban Bergsten, forskarstud Thomas Ulvcrona, SLU, Vindelns försöksparker, Vindeln professor Henrik Lindberg, Trämaterialteknik, Luleå tekniska universitet, Skellefteå


2004

Kolarna
Bertil Delin, Österskär

Husås, en bys historia och historier
Viktor Magnusson, Sundsvall

Försök i Bräcke med praktisk produktionsoptimering under en treårsperiod
Johan Berg, Mattias Carlsson, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp

Vedegenskaper och mikrofibrillvinkel i tall, analys och bestämning av kopplade gengrupper
Docent Anders Fries, Inst. för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, Umeå

Studie över effekten av betningsskador av älg på contortatallens virke
Skog D Nils Pettersson, forskningsing Ulf Karlmats, MNT Inst, Högskolan Dalarna, Borlänge

Pilotstudie: En gemensam europeisk skogspolitik?
Theresé Andersson, Umeå


2003

Betydelsen av ålder och diameter hos färska granstubbar för sporinfektioner av rottickan i Sverige
Skog D Jonas Rönnberg, doktorand Mathias Berglund, Inst. för Sydsvensk Skogsvetenskap, SLU, Alnarp


2002

Betydelsen av ålder och diameter hos färska granstubbar för sporinfektioner av rottickan i Sverige
Skog doktor Jonas Rönnberg samt Eric Agestam och Mattias Pettersson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Är det en myt att det är mer svårföryngrat på nord- än sydsluttningar i nordliga höglägen?
Docent Clas Fries och Mikael Ottosson Löfvenius, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Anläggning av demonstrationsytor i undervisningssyfte
Jägmästare Maria Strand, ForeCare AB, Östersund

Näringstillförsel i ungskog, främst gran (utvidgning av tidigare projekt)
Civiljägmästare Paul Willén, Gävle och skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Skogsbetet i Klövsjö
Professor Lars Kardell, Uppsala

Utveckling av röjningsaggregatet ”Kedjeklingan”
Olle Hemmingsson, Gärdsta, Hallen

Utveckling av Trädspiken
Erland Lundgren, Backe


2001

Effekter av röjning på virkets kvalitetsegenskaper hos tall
Skog doktor Nils Persson och forskningsingenjör Ulf Karlmats, Högskolan Dalarna, Borlänge

Anläggning av klonarkiv och fröplantage av masurbjörk
Skog doktor Owe Martinsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Vidareutveckling av kranspetsmonterat frösåddaggregat
Nils Olov Berntsson, Solberg

Utveckling av exkursioner för kunskapsförmedling om skogssådd
Jägmästare Maria Strand, ForeCare AB, Östersund

Förädling av vedfiberns egenskaper hos tall: ärvbarhet och korrelation med tillväxtegenskaper
Docent Anders Fries, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och skog doktor Tore Ericsson, SkogForsk, Sävar

Röjning och viltskador – en storskalig experimentell studie
Docent Anders Karlsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå och professor Roger Bergström, Svenska Jägarförbundet, Uppsala


2000

Höjd- och kvalitetsutveckling efter röjning genom toppning av bistammar
Docent Arne Albrektsson och sko doktorerna Anders Karlsson och Tomas Nordfjell alla på Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Inväxning i fullskiktad granskog
Doktor Lars Lundqvist och doktorand Kristina Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Praktisk produktionsoptimering av gran under en treårs-period
Skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Intensivodling av gran mot praktisk tillämpning
Skog doktor Johan Berg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala och civiljägmästare Paul Willén, Gävle

Skogsägaren inför 2000-talet
Skog doktorerna Gun Lidestav och Tomas Nordfjell, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Tillväxt- och klimatvariationer i Lycksele lappmark under åren 1600-1900 baserade på tallens årsringar
Skog D Maarit Kalela Brundin, Skogsmuseet, Lycksele


1999

Till uppförande av älghägn på planterade ytor av gran och björk i Klövsjö.

Delfinansiering av förstudie av metoder för produktion av kraftmassa i anslutning till projektet LVC 2000.


1998

Plant- och markstudier i gödslingsförsöket D 164 Billingsjön.

Delfinansiering av förstudie av metoder för produktion av kraftmassa i anslutning till projektet LVC 2000.


1997

Lövröjning genom brytning

Expositionens betydelse för överlevnad och tillväxt hos fem barrträdsarter 10 år efter plantering i ett kärvt klimatläge

Utveckling av stamkvistningsredskap

Minnesskrift för att dokumentera verksamheten vid skogsskolor i norra Sverige

Markberedningens inverkan på överlevnad, volymutveckling samt träd- och vedegenskaper hos tall


1996

Barr och skottförluster på tall

Slutföra projektet om olika faktorer som påverkar sambandet mellan älgtäthet och skador

Fortsatt undersökning av kott- och fröproduktion i fröträd av tall

Lövröjning genom brytning

Examensarbete: Naturlig föryngring av gran under högskärm

Historisk forskning om försäljning av Husåböndernas skog


1995

Slutförande analys och bearbetning i projekt: Markberedningens inverkan på skogsmarkens växtnäringshushållning

Undersökning av kott- och fröproduktion i fröträd av tall

Variation i vedstruktur beroende på proveniens och förband hos tall i inre Norrland


1994

Alternativ markberedning vid föryngring av skogsmark i Norrlands inland

Skogsvårdens inverkan på naturmiljön


1993

Undersökning av stabilitet hos kulturer av tall och contorta-tall i Norrland

Kunskapsutveckling inom området skogssådd och naturlig föryngring

Utveckling av postningsklave främst för mindre sågverk


1992

Barr- och skottförluster på tall – en metodstudie med enskilda grenar som försöksenheter

Alternativ markberedning vid föryngring av skogsmark i Norrlands inland

Utveckling av ”Gärdsta fräsen” med mikropreparering samt vetenskaplig resultatuppföljning


1991

Produktion i norrländska höglägen

Databearbetning och analys av material inom projektet: Ekologiska effekter av hyggesbränning

Anskaffning av digital teodolit och avståndsmätare

Produktion av läromedel i anpassad aptering och grunder för sågning i en enmanscirkelsåg

Examensarbete: Norske skog AB:s virkestransporter från Jämtland till Norge och olika effekter av det


1990

Undersökning av förutsättningarna för etablering och tillväxt av beståndsföryngring, speciellt i Norrlands inland

Forskningsprojekt om utgångsförbandets inverkan på beståndsutveckling

Snödjupets betydelse för plantors utveckling

Inventeringsverksamhet och genomgång av äldre herbarier

Utveckling av system för hästens användning i skogsbruket

Inköp av persondator för älgforskningsprojekt


1989

Uppföljning av projektet. Ungskogsvård (Norrlands inland)-2

Skogshushållning och skogstillstånd under 1800-talet vid Ammerån i Jämtland

De genetiska skillnaderna mellan olika Skogsföryngringsmetoder i Norrland

Utveckling av hästdragen doning med bensindriven kran


1988

Uppföljning av projektet. Ungskogsvård (Norrlands inland)-1

Markanvändning i en jämtlandsk by från början av 1800-talet till idag